Asbestsanering: Så går en säker sanering till i praktiken

Asbest finns fortfarande kvar i många svenska byggnader, trots att materialet förbjöds för länge sedan. Många möter asbest i samband med renovering, rivning eller ombyggnad av hus från 19501980-talet. Då uppstår den avgörande frågan: Hur hanterar man asbest på ett säkert sätt, utan att utsätta sig själv eller andra för fara?

En säker asbetsanering kräver både kunskap, rätt skyddsutrustning och tydliga rutiner. När arbetet görs korrekt minskar risken för spridning av farligt damm, och byggnaden blir trygg att vistas i under lång tid framöver

Vad är asbest och varför är det farligt?

Asbest är ett samlingsnamn för flera mineraler som finns naturligt i berggrunden. Under 1900-talet användes asbest flitigt i byggbranschen, framför allt för att materialet är värmetåligt, slitstarkt och billigt. Asbest förekommer bland annat i:

– Rörisolering
– Golvmattor och mattlim
– Fasadskivor och takskivor
– Kakelfix och fog
– Pannrum och ventilationskanaler

Problemet uppstår när asbesthaltigt material bearbetas, skadas eller rivs. Då kan mycket små fibrer frigöras och sväva i luften. Dessa fibrer är nästan omöjliga att se med blotta ögat men kan andas in och fastna djupt i lungorna.

Inandning av asbestfibrer kan på sikt leda till allvarliga sjukdomar som asbestos, lungcancer och mesoteliom. Sjukdomarna utvecklas ofta långsamt under många år, vilket gör förebyggande arbete extra viktigt.

En kort, tydlig definition kan se ut så här:
Asbestsanering är en kontrollerad process där asbesthaltigt material identifieras, demonteras, förpackas och transporteras bort under strikta säkerhetsrutiner för att skydda både människor och miljö från skadligt asbestdamm.

På grund av riskerna är hantering av asbest hårt reglerad i Sverige. Arbetsmiljöverket ställer krav på utbildning, tillstånd, arbetsmetoder och skyddsutrustning. För privatpersoner innebär det i praktiken att professionell hjälp behövs så fort asbest misstänks i en byggnad.

Så går en säker asbestsanering till steg för steg

En professionell sanering följer alltid en tydlig arbetsgång. Syftet är att minimera spridning av asbestfibrer, både under arbetet och efteråt. Processen kan beskrivas i några huvudsteg.

1. Förundersökning och provtagning
Vid minsta misstanke om asbest görs en inventering. Saneringsföretaget går igenom byggnaden, tittar på årtal, material och konstruktioner. Misstänkta material provtas och skickas till laboratorium. Först när provsvaren visar förekomst av asbest planeras saneringen i detalj.

2. Planering och avspärrning
Inför själva saneringen tas en arbetsmiljöplan fram. Där framgår vilka metoder som ska användas, vilka risker som finns och hur lokalen ska spärras av. Arbetsområdet kapslas ofta in med plast, tejp och undertrycksventilation. Undertrycket gör att luft sugs in i området i stället för ut, vilket minskar risken för spridning av damm.

3. Personlig skyddsutrustning
Saneringsteknikerna använder särskilda skyddskläder, handskar och skyddsmasker med rätt filter. Kläderna är anpassade för att hindra fibrer från att fastna och spridas vidare. Efter avslutat arbete byts skyddsutrustningen i ett särskilt omklädningsutrymme där man undviker att föra med sig asbestdamm ut.

4. Demontering och uppsamling
Demonteringen sker metodiskt och ofta med så lite mekanisk påverkan som möjligt. Istället för att slå eller bryta sönder materialet jobbar man kontrollerat för att minska dammbildning. Asbesthaltigt avfall läggs direkt i täta, märkta säckar eller behållare.

5. Rengöring och kontrollmätning
När materialet är borttaget dammsugs och våttorkas ytor noggrant, ofta med särskilda industridammsugare utrustade med HEPA-filter. I många fall görs även luftmätningar för att säkerställa att fibrerna ligger under gällande gränsvärden innan avspärrningarna tas bort.

6. Transport och avfallshantering
Asbest räknas som farligt avfall. Avfallet transporteras i godkända behållare till särskilda mottagningsanläggningar. Spårbarheten är viktig man ska kunna visa var avfallet kommer ifrån och hur det har hanterats längs vägen.

När alla dessa steg följs noggrant kan en fastighet åter tas i bruk utan risk för dem som vistas där.

När behövs sanering och varför anlita proffs?

Behovet av asbetsanering uppstår oftast i samband med renovering eller rivning. Många äldre husägare blir överraskade när de upptäcker asbest i till exempel golvmattor, rörböjar i källaren eller skivmaterial på vind och fasad. En enkel tumregel är: Hus byggda eller renoverade mellan 1950 och 1980 bör kontrolleras extra noggrant innan större ingrepp görs.

Några typiska situationer där sanering kan bli aktuell:

– Byte av gamla plastmattor i kök, hall eller våtrum
– Rivning av väggar och undertak i källare eller garage
– Renovering av pannrum, tvättstuga eller förråd
– Fasad- och takbyten i äldre småhus och flerbostadshus

Varför ska man då anlita proffs istället för att försöka själv? Det finns flera skäl:

– Lagkrav: Yrkesmässig hantering kräver särskilt tillstånd och utbildning.
– Hälsa: Felaktig hantering kan ge osynlig men allvarlig exponering.
– Teknik: Professionella har rätt utrustning, från undertrycksfläktar till avancerade filter.
– Ansvar: Ett seriöst saneringsföretag dokumenterar arbetet, vilket är värdefullt vid framtida försäljning eller försäkringsärenden.

För en fastighetsägare handlar en trygg sanering inte bara om att bli av med ett problem. Det handlar lika mycket om att skydda familj, boende, anställda eller hyresgäster idag och på lång sikt.

För den som söker erfaren hjälp med asbestfrågor i Sverige kan ett etablerat saneringsföretag som JP Sanering vara ett bra val. På jpsanering.se finns mer information om hur en säker sanering planeras och genomförs i praktiken.